Dagen kunde ha varit så mycket bättre. Den var väl okej först när jag flummade runt på msn, men sen gick det bara nerför helt enkelt. Jag har alldeles för mycket tankar och alldeles för lite energi.

Mamma oroar sig för mig eftersom jag inte har någon energi och inte har ätit som jag ska på 2 dagar nu. Jag tar en macka på morgonen, sen dricker jag vatten resten av dagen. Jag är inte hungrig, så förstår inte vad problemet är egentligen.

Eh... Låter som jag har nån jävla sjukdom, men det har jag inte. Okej? Ni behöver inte oroa er för mig. 

Och förlåt, men kunde jag välja skulle jag ligga under mitt täcke och sitta vid datorn hela dagar. Utan att bry mig. Utan att NÅGON bryr sig. Varför är det så svårt att bara låta mig få vara? Jag orkar inte med att skolan förstör för mig. För ja, det är ett utav mina största problem, hur lame det än låter.

Och jag önskar verkligen, över allt annat, att jag kunde sluta bry mig. 
Men jag är alldeles för rädd för att förstöra för mig själv att jag helt enkelt inte kan komma till stadiet där jag stänger av hjärnan. Jag är för rädd...

Men jag behövde det. Nu ska jag kolla film och försöka bli trött.

Ciao.