Det blir liksom fel. För sent och jag borde inte tänka då.

Var ner till gymmet för ett tag sen, snodde moderskapets gymkort eftersom jag inte hunnit köpa ett eget ännu. Var där i typ 1½ timme, och fyfan vad underbart det var. Det behövdes för att bli av med en del av frustrationerna kan jag säga. Tror nog att gymmet kommer bli min livräddare. Vi får se om jag tar mig dit imorgon också, skulle vara skönt faktiskt, hah ): Låter som en hurtbulle nu, men kommer slå ihjäl någon på allvar om jag inte kan göra något åt allt det här. Och eftersom det inte finns nått annat att göra här så blir gymmet lösningen. Ett tag.
Kom hem och tog en dusch innan jag åt, satte mig sen vid datorn igen. Vilken överraskning att jag gjorde det. Har hunnit läsa ca halva The Hunger Games nu och för er som inte läst den så är det värt att göra det. Ska fa-aan kolla på filmen när den kommer ut på bio :@ And oh, förhoppningsvis kommer mitt spel senast onsdag ♥

Har den senaste tiden fått jättekonstiga känslor. Det är inte så att jag mår dåligt egentligen, men på något sätt blir jag mer och mer torn apart. Jag får plötsliga tankar om skolan och om hur det skulle vara om jag inte gick där. Hur mycket jag skulle kunna göra.

Honest. To. God. Min mage är större än en öl-fantast's och jag har sån otrolig mensvärk. Har ont i ryggen också. Så vad gör jag? Tröstar mig själv med en monster. OH YEAH

Återigen måndag. NÄMEN GU' VA TREVLIGT. Eller nåt.

Plattat håret, borstat tänderna och tvättat ansiktet. All set for bed - nu behöver jag bara bli tillräckligt trött. HAHA

Sådärja. Designen klar och mitt rum är... I stort sätt klart när det gäller städningen. Dammsuga gör jag fan nån annan dag, orkar inte ): hah. Behöver fortfarande bädda sängen, men påslakanen har inte torkat än </3

Sitter och lyssnar igenom en slash-lista jag gjort på Spotify, bara 14 låtar, men iaf *drool*

Är på så jävla dåligt humör hela tiden. Tror jag vet varför också. Orkar inte med det här, helt seriöst. Det blir för mycket. Vet att ingenting kommer ändras och att jag egentligen bara borde försöka vänja mig, men jag vill inte. Alls. Ska väl kanske snacka med moder min om det, men som sagt så skulle det inte göra någon skillnad. Snälla, kan det inte bara vara över?

Helt sjukt att jag behöver så otroligt jävla mycket egentid för att inte bli galen. Var i Sthlm fredag-lördag och följde med syster hem från Gävle på lördagen efter att ha firat svåger, och idag när de skjutsade hem mig stannade de kvar ett tag. Självklart fick jag psykfel lite till och från men pokerface börjar jag bli van vid.

Moder har fortfarande inte ringt BUP. Jag är fortfarande inte helt frisk. Men ska trots det ta mig till huvudstaden imorgon. Lyckades slå in presenterna med nå konstigt papper och lite aluminiumfolie, såatteeh, det blir nog bra!

Jag bor i Hedesunda, lägenheten är asmysig och jag typ älskar mitt rum. Inte helt klar än dock, men ändå. Skolan går väl, lite sådär egentligen och enligt många faktorer borde jag typ prata med BUP eller skolkuratorn. Mamma ska ringa i veckan och beställa tid. Awesome.

Är hemma idag pga att moder min sa att det antagligen var för det bästa. Har mått så dåligt senaste så det ändå inte spelat någon roll vart jag varit. Är en jävla zombie i skolan.