Ibland beundrar jag verkligen mina syskon. Spelar i stort sätt ingen jävla roll vad som händer,

hur dåligt de mår och om de gråter väldigt ofta, går de ALLTID upp dagen efter för att göra det de brukar.

Ta hand om barn, sin utbildning, sitt hem, sin familj och sig själva. Jag förstår inte vart de får orken ifrån. Men är glad över att de har den.

Det är fan helt jävla otroligt... GAAAH, i love them so much it fucking aches. ♥ ):

Nu skulle jag vilja kolla på film, men är alldeles för trött, så ska istället sova. Sådetså. Blöh.